Snipp-snapp-snut, så var Sanktan slut - för det här året! Och vilket år det blev! Ni som vet, ni vet, och ni övriga får luta er tillbaka och avnjuta denna krönika för att få svaret.
Det började som vanligt strax efter förra säsongen med en utvärdering. Vi hade spelat med fyra lag, ett i division 2, ett i division 3, och två i division 4, för att kunna utmana alla våra spelare på den nivå där de är just nu och kunna ge alla speltid varje vecka. När tabellerna var färdigräknade kunde det konstateras att vi slutade 5:a av 10 lag i division 2, 4:a av 8 lag i division 3, och 3:a av 12 respektive 6:a av 10 i våra två division 4 serier.
En stor skillnad framåt var att vi skulle gå upp på 11-mot-11 i år, och alltså behövde fler spelare per match. Eftersom vi under hösten hade haft svårt att få ihop spelare till alla fyra lag, redan när vi spelade 9-mot–9, togs ganska snabbt beslutet att dra ner till tre lag i år. Tittade vi sen vidare på resultaten föll det sig ganska naturligt att fortsätta i de divisioner vi spelade, eftersom vi varken var i absoluta toppen eller botten i någon av dem. Vi har således spelat i tre olika serier även i år, med ett lag i vardera av division 2, 3 och 4. När du läser vidare kommer lagen att nämnas i den ordningen.
Vi inledde säsongen ganska bra, och vid sommaruppehållet låg våra lag 2:a, 3:a och 7:a i sina respektive tabeller. Vad vi också kunde se vid halvtid, som inte var lika bra, var att vi låg efter i samtliga serier när vi tittade på antal gjorda mål. Både lagen över och under oss, i samtliga serier, hade gjort betydligt fler. Vi bestämde oss därför att ha som mål under hösten att göra fler mål, även om det kanske skulle bli på bekostnad av vår fina defensiv.
Under hösten har vi därför haft mycket fokus på sista tredjedelen under träningarna, för att komma till fler avslut och göra fler mål. Korrigerat för lagen som hoppat av våra serier hade vi sammanlagt gjort 65 mål under våren och satte bas-målet att göra fler än så under den andra halvan. Räknade man ihop antalet gjorda mål för lagen närmast oss i respektive serie blev siffrorna 96 för de precis över oss och 88 för lagen direkt under. Vi satte, tillsammans med spelarna på upptaktsmötet i slutet av sommaren, ett utmanande mål att försöka göra lika många som dom över, vilket gav målsättningen att gå från att ha gjort 65 mål under första halvan till att göra 96 mål på samma motståndare under hösten. Ambitiöst värre!
Hur gick det då? Bas-målet krossades planenligt, och vi nådde nästan hela vägen till vårt ambitiösa mål. Under hösten har vi gjort totalt 88 mål, vilket ändå är 35% fler mål än på vårsäsongen. Det kan även skrivas som att vi gick från ett snitt på 2,8 gjorda mål per match till 3,8 - ett jättelyft! Men bäst av allt; om man istället tittar på vad det gjorde i det större perspektivet, de vill säga vår placering i respektive serie, så slutar vi 1:a, 1:a och 4:a (med samma poäng som 3:an men sämre målskillnad) när säsongen summeras! Kan man säga annat än succé?
Tack för i år alla spelare, tack för ert slit på träningarna och stort grattis till er utveckling. Tack också till er som agerat publik och skapat en mäktig inramning kring flera av våra matcher. Och, på tal om publik, tack också till er föräldrar som dykt upp allt oftare på matcherna. Jättekul! Och tack även för att ni gett spelarna allt det stöd de behöver i form av kärlek, pepp, skjuts och material under året. Ni är guld värda!
Sammanfattningsvis har det verkligen varit en fantastisk resa i år, som varit superkul att vara med på. Vi hoppas att ni alla vill fortsätta resan nästa säsong och att vi kan fortsätta locka till oss hemvändare som ser vilken fin fotbollsutbildning vi kan erbjuda på hemmaplan. Mot division 1, and beyond!
Då återstår det bara att säga… MÅÅÅÅÅÅÅL!
https://www.ekeroik.se/nyheter/?ID=185103&NID=1085667
