Lidingö – EIK 0-2 (0-2)

Ungdomlig gunst med inslag av äldre charm äntrade det våta naturgräs Lidingö hade att erbjuda. Ett sportkomplex som lyckats behålla den naturliga charmen trots konstgräsets intåg, vilket de ska ha en eloge för! Sportchefen tog för övrigt denna kväll material- rollen och skötte den exemplariskt. Ledarskapet och bestämdheten vid strumputdelningen var det länge sedan man såg!

Laget hade denna kväll förgyllts av ytterligare en debutant i Filip Björnsjö (och inget annat Jocke) som startade på vänsterbacksplatsen och skötte det arbetet exemplariskt och visar återigen att påfyllnaden underifrån är god.

Annars hade Herr Ordförandes son Sandberg hand om målvaktsposten och höll nollan vilket han var mäkta stolt över i sin nya ”fina” orange målvaktströja.

Darko var den där långbyxade ledaren han brukar vara men ledarskapet ställdes på sin spets i den andra halvleken då Darko bryter en boll långt ner på egen planhalva och jämsides med Cap skriker ”Släpp…släpp” men där auktoritet, rang och hierarki gör sig påmind om vem som egentligen håller i taktpinnen vilket ledde till att Darko snällt fick vända hem med svansen mellan benen.

Matchen så…..vi börjar lite stimmigt och Lidingö tillåts kontrollera bollen vilket är mer långbollar upp till strikers, men där vi tappar andra vågen och de kan flytta upp laget. Men vi arbetar oss in i matchen och äger de sista 20 minuterna.

Innan dess har Fredholm, som för övrigt plockade hem störst poängskörd denna match, slagit ett inlägg efter att fått tillbaka sin hörna, hittat Låås som med all sin kraft och ståtlighet nickar in bollen mitt i målet.

2-0 uppkommer sedan då undertecknad löper diagonalt, varpå Låås hittar insticket mellan backarna, där målvakten inte hinner fram och man vänder om och lägger in bollen till en fristående Fredholm som håller på att klanta till det men reder upp det med att nicka in bollen i öppen kasse. Vi gratulerar fyrtornet till sin karriärs första nickmål.

I andra kontrollerar vi tillställningen där Lidingö får ha mer boll men det känns egentligen aldrig farligt.

Det vi gör bra, förutom inledningen av matchen, är att vi får till ytterliggare en pass högre upp i banan så vi kan flytta fram trupperna 15-20 meter vilket gör att passningarna ut på kanterna fungerar och vi kommer gång på gång med löpningar från ytterfältet och ytterbackarna. I den andra halvleken lyckas vi mer också med att skifta kant vilket Schyberg får mest glädje av då flera inlägg kommer till då denne har smugit upp.

Stabil seger som aldrig var hotad med en härlig debut av Björnsjö där också Kasper Ölander kommer in i andra halvleken och visar läckra offensiva takter.

Det är kul med bilagan!!!

Fun facts

Publik: 10-15 pers varav häften var Oaken fans!!!

Väder: Perfekta förhållanden då regnet slutade falla och vårvärmen var ihållande.

Frisyren: Kasper Ölanders askblonda lejonman slår de mesta.

Sportchefen: Tar mattis rollen exemplariskt och visar på ledaregenskaper vi inte har skådat sedan Maggans tid, kanske mer än en temporär lösning??

Citatet(en): Darko om Filip Björnssjö

”Va fan??? Heter han Filip??? Jag trodde han hette Björn Sjö?!?!? Följt av en massa skratt

Jonte:

”Fan, jag sprang och fes sista tio för jag var så jävla skitnödig”

Matchens psykbryt: Efter en redig kapning av Jonte på deras mindre glade forward, för andra gången, åker kortet upp varpå Jonte småmummlar för sig själv och "smidigt" lobbar bollen på den skadade spelarens huvud. Jag lovar Jonte iiiiiingen såg.

Matchens psykbryt