Ekerö IK – Vaxholm 6-2 (2-0)

50 talet förväntansfulla supportrar hade letat sig ner till träkan för att se hur bilagan skulle reagera efter två raka förluster och med vetskapen av att Bollstanäs dagarna innan hade vunnit och passerat oss för första gången på hela säsongen. Ledningen skulle åter till öarna och på gammalt hederligt hockeymanér ska nu matchen här nedan redovisas.

Det klassiska Kaffe/Te i omklädningsrummet satte standarden för hur en riktigt härlig hockeyomklädningsrums atmosfär är. Tillsammans med Schybergs vankande i bar överkropp under hela samlingen satte han den där läckra ”Killar kan” känslan det ibland kan vara svårt att få med fotbollen. Medans Schyberg spred kärlek i damasker och byxor, såg Nyman över sina klubbor som han klantigt glömde hemma så han fick stressa hem efter jobbet. Utan stickorna gör man ju inga mål. Wennergren spexade och med alla de puckar i huvudet genom åren så får man förlåta honom för de skämten man får stå ut med innan taktiktavlan åker fram från coach Joel.

Till matchen ställde laget upp med en stark förstakedja där Alex, Åsberg och Tom visade att hockey inte liras i sarghörnen utan på öppen is. Sett till läng/vikt vet man EIK inte kommer att köra någon dump-and-chase hockey där Jeff, Meyer och Nyman hellre satte pucken ut på kanterna så Tom och Åsberg fick använda snabbheten på skridskorna istället för att grotta i hörnen. Och har man Alex som center så vet man ju att han gärna dyker upp i slottet och stänker in ett gäng. Tanken att yttrarna skulle förse Alex med puckar in i slottet föll väl ut men tyvärr var effektiviteten inte det bästa. Tur är väl att kedjan har bra rörelse på rören och bra spelförståelse i anfallszonen så de rullade runt bra. Kom t.ex. Alex ner i sarghörnen åkte Tom in i slottet med klubban i isen och var beredd på inspelen från hörnen. Detta gav tillslut utdelning, men inte förrän i slutet på den första perioden, efter att Vaxholms keeper storspelat i målet med några läckra reflexräddningar och sköna slides längst isen. Men just efter ett platsbyte i anfallszonen kommer det välförtjänta ledningsmålet. Högerbacken Schyberg kommer med bra i anfallet efter att Alex har bågat bort deras ytterforward och får pass på bladet av Jeff som han sedan lägger in i boxen där Åsberg i Ovetchkin läge med ryggen mot mål klackar in pucken. Protester från Vaxholm att det skulle vara en medveten sparkrörelse var lönlöst då det självklart inte var medvetet…..eller?

Det andra målet är också det efter bra rörelse i zonen där nu Alex smäller in en handledare efter en läcker flippmacka från sarghörnet av Ryd.

Det har fram tills detta varit stort power-play övertag från EIK. Vaxholm kommer knappast ut ifrån egen zon och får desperat hitta den långa pucken upp i mittzonen till deras forward som ligger och fiskar i hopp om att någon puck ska smita förbi backlinjen. Dessvärre så blir EIK lita sega på rören mot slutet av perioden och man tar inte längre jobbet i sarghörnen och man börjar mer och mer falla in i Vaxholms chanspuckar via sargen upp till EIK´s blålinje. Vi anammar det tyvärr och även fast de inte kommer in i vår försvarszon gör spelet att mittzonen blir trång och ytorna små.

Backlinjen flyter på bra men uppspelsfasen blir ibland lidande då bågarna inte fullföljs av forwards i mitten. Man tar inte jobbet och kommer inte ner hela vägen i fickorna och visar sig för backarna, vilket leder till menlösa puckar upp i mittzonen.

I periodpausen snackar vi om att vi måste låta pucken göra jobbet och komma upp ett snäpp ytterligare. Darko och Casper får röra sig ifrån bänken och hoppar in på isen och börjar göra sig i ordning.

Till den andra perioden låter vi tyvärr inte riktigt pucken göra jobbet och vi faller in i Vaxholms tråkhockey och har ibland svårt att hitta vårt eget spel. Trots detta är det inget snack om saken. När vi väl är i anfallszonen är vi effektiva och Tom får göra två mål och Åsberg gör ytterligare ett. När Jeff sedan trippas i slottet pekar domaren på straffpunkten och Meyer byter trä- till aluminium klubba och sätter distinkt pucken över målvaktens plockhandske och fansen flyger ur sina stolar. Avbytarbåset slår klubborna mot sargen för att visa sin uppskattning och Coach använder taktiktavlan som trumma.  

EIK kontrollerar händelsen utan att glänsa och den sista perioden blir en transportsträcka där puckbehandling och passningsspel inte överarbetas. Vaxholm börjar mer och mer rikta in sig på open-ice och tacklingar längst sargen medans EIK spelarna håller sig kyliga. Domaren är bestämd i sina avblåsningar men ger trots detta inte ut några utvisningar utan nöjer sig med att köra den bestämda, något arroganta, stilen.

När lagen ställer upp vid respektive blålinje för att tacka kan man titta tillbaka på en intensiv, skridskosnabb och fartfylld förstaperiod men där ju längre matchen led desto mer sjönk intensiteten i skridskoåkningen men segern var aldrig ohotad. Få offsideblåsningar gjorde matchen svängig och ibland utan riktig spelide, mestadels från Vaxholms sida.

Nu är vi åter i ledningen och inför sista fighten på söndag mot Österåker är vi åter i ledningen där vinst är lika med serieseger. Taggningen ska vara på topp och fokus rätt! Viska upp i hockeyns finrum!

Läs gamereport här!